Samkommunsdirektörens blogg

sofia ulfstedt

Samkommundirektörens blogg ger en kort beskrivning av aktualiteter och innehåll i arbetet. Innehållet är skrivet ur ett personligt perspektiv men går givetvis i linje med samkommunens riktlinjer. Jag svarar gärna på frågor, som kan riktas till sofia.ulfstedt@karkulla.fi

Sofia Ulfstedt
Samkommunsdirektör

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen skjuts upp med ett år, träder i kraft den 1 januari 2020, landskapsval förrättas i oktober 2018

 Sofia Ulfstedt | 8.8.2017

Grundlagsutskottet gav sitt utlåtande om social- och hälsovårds- och landskapsreformen den 29.6.2017. Grundlagsutskottet ser målen i reformen, dvs. stärkandet av basservicen inom social- och hälsovården, främjandet av kundernas valmöjligheter samt förbättringen av tillgången till service och av servicekvalitet, som synnerligen viktiga. Utskottet anser att det finns vägande skäl för en revidering av social- och hälsovårdstjänsterna och talar för att ansvaret för att ordna och producera social- och hälsovårdstjänster läggs över på aktörer som är större än de enskilda kommunerna.

Grundlagsutskottet ser dock att den föreslagna valfrihetslagen innehåller ett flertal problem i förhållande till grundlagen. De mest centrala problemen är bolagiseringsskyldigheten av den offentliga servicen samt den alltför strama tidtabellen.

De föreslagna bestämmelserna säkerställer inte tillräckliga social- och hälsovårdstjänster, på lika grunder, och är därför inte grundlagsenliga. Den strama tidtabellen är orealistisk och kan leda till kris inom social- och hälsovården. Dessutom anser utskottet att den nu föreslagna valfrihetsmodellen bör införas etappvis. Indelningen i etapper kan göras tidsmässigt, i sak och geografiskt.

På basen av grundlagsutskottets utlåtande fattade regeringen vid sitt sammanträde den 5 juli 2017 beslut om att fortsätta genomföra social- och hälsovårds- och landskapsreformen så att reformen träder i kraft den 1 januari 2020. Landskapsval förrättas i oktober 2018. De lagförslag som är under behandling i riksdagen kommer att ändras i enlighet med grundlagsutskottets utlåtande. När det gäller valfrihetslagen lämnar regeringen en ny regeringsproposition i början av 2018.

För Kårkulla samkommuns del är det positivt om bolagiseringsskyldigheten slopas. Bolagiseringsskyldigheten skulle för samkommunen innebära att boende samt dag- och arbetsverksamheter skulle bolagiseras medan den rådgivande verksamheten skulle handhas av landskapens affärsverk. En sådan splittring skulle öka byråkratin och därmed försämra smidigheten för den enskilda brukaren. Om bolagiseringsskyldigheten slopas innebär det att dessa verksamhetsformer kan fortsätta under samma aktör. Förövrigt För Kårkullas samkommuns del innebär det helt enkelt att vi får fortsätta lobba för att vår verksamhet ska få fortsätta över landskapsgränserna.

Grundlagsutskottets utlåtande GrUU 26 2017 rd
Alueuudistus

 

Det fria vårdavtalet

Sofia Ulfstedt | 23.5.2017

I april var jag tillsammans med en grupp tjänstemän inom social- och hälsovården i Egentliga Finland, till Göteborg för att bekanta mig med hur de har förverkligat valfriheten inom hälso- och sjukvården. Vi träffade personer från landsting, universitet, sjukhus och Göteborgs stad. Socialvården omfattas inte av valfrihet i Sverige, de anser att den ska hållas på lokal nivå.

Gällande ”det fria vårdvalet” som det heter i Sverige, inom hälso- och sjukvården, är det viktigt att notera att syftet är att erbjuda befolkningen större flexibilitet och möjlighet att välja. Detta har förverkligats på diverse olika sätt men gemensamt för valfrihetsmodellerna i Sverige är att de har orsakat en kostnadsökning. Överlag är patienterna nöjda med den ökade valmöjligheten men eftersom varje landsting själv kan avgöra i vilken mån de erbjuder valfrihet, blir tillgången ojämlik i de olika landstingen. Till exempel i Stockholms landsting har man 37 olika former av valfrihet medan man i de mindre landstingen har tagit i bruk 1-2 former.

Trots att valfriheten infördes år 2010 har de fortfarande problem med IT, de har inte lyckats skapa enhetliga IT-system så att informationen skulle överföras smidigt mellan bashälsovården och sjukvården, utan informationen mellan sköts med papper!! Detta innebär i sin tur att det inte finns en smidig vårdkedja utan de kompenserar den med en mängd nätverksmöten, vilket gör att det blir både långsamt och dyrt. Som en följd av detta är det därtill svårt att följa patientströmmarna.

De konstaterade också att det fria vårdvalet är problematiskt för personer med behov av flera vårdinsatser i och med att de olika insatserna kan komma från olika aktörer som sinsemellan har en bristfällig informationsöverföring.

Man kan fråga sig hur mycket nöjdare patienterna är med möjligheten att välja i förhållande till de negativa konsekvenser reformen har medfört. Är det så vi vill ha det i Finland? Eller räcker den valfrihet som vi redan har idag om vi kan undvika dessa problem man brottas med i Sverige?

I Finland har vi ett av Europas bästa och mest effektiva social- och hälsovårdssystem. Jag tycker att man istället för att till varje pris genomföra denna reform, som de facto är en politisk kompromiss snarare än ett verkligt verktyg i syfte att förbättra något, skulle ta itu med de konkreta brister som finns och åtgärda endast dem. Varken kostnadsinbesparingen eller den jämlika valfriheten, vilka var syftet med reformen, kommer att förverkligas.

Men.... medan riksdagen planerar jobba ända in i juli för att få reformen i mål enligt den optimistiska tidtabellen, ska vi övriga njuta av sommaren. Jag tror inte det finns något bättre än den finska sommaren. Den är särskilt härlig eftersom vi är privilegierade med fyra årstider varav två är väldigt långa och mörka. Det gör att man uppskattar sommaren ännu mer än om det skulle vara sommar hela tiden. Trots det måste jag erkänna att jag gärna skulle byta ut november till en extra juli....

Njut, ladda batterierna och umgås med nära och kära!

Ha en riktigt skön sommar!

 

Vafrihet för våra brukare finns redan idag

Sofia Ulfstedt | 11.5.2017

Efter det att lagförslaget om valfriheten i social- och hälsovårdsreformen gavs till riksdagen har det i media stått att Kårkulla inte kan fortsätta som samkommun. Det att Kårkulla inte kan fortsätta som samkommun har varit klart redan då det stora lagpaketet om reformen kom så det är ingenting nytt. Alla samkommuner upplöses ifall reformen blir av. Det är alltså inte valfrihetslagen som gör att Kårkulla inte kan fortsätta som tidigare. Frågan är i hurdan form denna service i framtiden kommer att vara.

Jag ser det ändå som väldigt viktigt att den svenskspråkiga servicen till personer med funktionsnedsättning fortsätter över landskapsgränserna därför att det krävs en viss volym, kritisk massa, för att man ska kunna upprätthålla den specialkunskap området kräver. Om vi splittras på de fyra landskap vi har verksamhet i, blir volymerna per landskap för små för att denna specialkunskap ska kunna upprätthållas på svenska. Att det per automatik skulle finnas svenskspråkiga experter i finsk eller tvåspråkig regi tror jag inte på. Den nya specialomsorgslagen gällande självbestämmanderätt som förutsätter kontinuerlig handledning och stöd av medicinsk, psykologisk, och socialarbetarexpertis till boendeenheter talar ytterligare för att expertisen på svenska måste bibehållas. Det finns ”plan A” och ”plan B” för hur man kunde hålla samman servicen, där plan A går ut på att vi får en förordning där ett landskap får ansvar över servicen till svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning, i enlighet med §11 Tjänster som samlas till större helheter i lagförslaget om ordnande av social- och hälsovård. Plan B skulle innebära att landskapen gör ett samarbetsavtal kring denna service. Det vi vet är att brukarna och deras behov kvarstår, vårdpersonalen med den specialkompetens uppgiften kräver kvarstår och fastigheterna kvarstår, så det är formen och ägarstrukturen som ändrar medan det praktiska långt fortsätter som tidigare.

Valfrihet finns redan idag för de brukare som får service av oss. Man talar ofta felaktigt om Kårkullas monopol. Trots att vi idag är en samkommun står det kommunen och därmed brukaren fritt att välja service av annan producent. Det är välkommet med fler producenter av denna service så valmöjligheten blir ännu större för brukarna, men eftersom antalet brukare är så litet nationellt sett behöver det finnas ett helhetsansvar över denna service för att trygga just det svenskspråkiga i servicen. Det att våra brukare kommer att omfattas av personlig budgetering innebär att de på basen av behov av vård och stöd tilldelas en given summa pengar för detta ändamål och med den får de själva (med stöd) välja sin service. Det är väldigt långt så redan idag eftersom det för varje brukare görs upp individuella planer för att tillgodose deras behov och önskemål, men på detta sätt är det tänkt att deras självbestämmande får ännu större tyngd.

 

En gnutta förnuft behövs

Sofia Ulfstedt | 13.2.2017

Arbetet kring social- och hälsovårdsreformen framskrider. Den 31.1 sändes regeringens proposition om lag till valfrihet inom social- och hälsovården på utlåtanderunda. För de brukare som erhåller service från Kårkulla samkommun innebär det enligt förslaget att de kommer att omfattas av personlig budgetering. Personlig budgetering innebär att brukaren får en betalningsförbindelse som beräknas och beviljas på basen av en bedömning av vårdbehovet. Brukaren kan för den budgeterade summan köpa de tjänster han eller hon behöver av valfri serviceproducent. Om brukaren inte vill välja själv, hänvisar landskapets affärsverk brukaren till någon serviceproducent. Ifall ingen producerar den service brukaren behöver, är landskapet ansvarigt att själv producera den servicen. Om lagförslagen godkänns i föreliggande form innebär det för Kårkulla samkommun att verksamheten övergår till landskapen 1.1.2019, samkommunen har medlemskommuner i fem blivande landskap och verksamhet i fyra. Boendena och dag- och arbetsverksamheterna bolagiseras och experttjänsterna blir en del av landskapens affärsverk. Service som ges i bolagsform ska konkurrensutsättas. Jag ser det som rent ohumant och kränkande att personers hem och tillvaro ska vara utsatt för konkurrensutsättning med risk för att med jämna mellanrum byta serviceproducent. Även om brukarna skulle få bo kvar i sitt hem och endast producenten skulle bytas ut, är det oacceptabelt ur brukarens perspektiv. Det är resurskrävande och tungt för brukare att vänja sig vid ny personal och det tar tid att bygga upp en god vårdrelation.

Att kämpa mot väderkvarnar är givetvis inte fruktbart, men jag vill ändå reflektera kring farhågorna med hela social- och hälsovårdsreformen inklusive valfrihetsmodellen. Eventuellt kommer det, utöver landskapens bolag (våra nuvarande enheter), att finnas serviceproducenter som säljer boende- och dagverksamhetsservice, men för de personer som har stort vårdbehov kommer det inte att finnas ett stort utbud av producenter, om något alls. Detta ställer brukarna i en ojämlik position, för en del finns det valmöjlighet, för andra inte. Därtill kommer volymerna per serviceproducent att bli så små att ett specialkunnande blir svårt att upprätthålla, för att inte tala om specialkunnande på svenska.

Idag finns det ett fungerande koncept som garanterar service till svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning. Kårkulla samkommun är en lagstadgad samkommun dit alla tvåspråkiga kommuner, utom de Åländska kommunerna, hör. Alla har rätt att få service av oss, men också möjlighet att välja någon annan serviceproducent. Så till den delen finns det redan idag en möjlighet att välja. För att detta koncept i någon form skulle kunna fortsätta krävs en förordning om att ett landskap skulle få organiseringsansvar eller att ett samarbetsavtal uppgörs mellan landskapen, samt att denna serviceform inte skulle omfattas av valfrihetslagen. Ingen annanstans i världen har man infört valfrihet inom socialvården och i vårt grannland Sverige är man mycket fundersam över hur det ska lyckas. Hur det än går med reformen får vi ta skeden i vacker hand och vid behov gå in för plan B och C och göra det bästa av situationen. Men så länge det finns minsta lilla hopp om att få in en gnutta förnuft i reformen, som skulle gynna brukarna, jobbar jag för det.

Tidigare blogginlägg

© 2015 Kårkulla samkommun