Vi vill att alla ska ha möjlighet att leva ett så gott liv som möjligt tillsammans med andra. De 33 svensk- och tvåspråkiga kommunerna i Finland upprätthåller tillsammans samkommunen Kårkulla.
Kårkulla samkommun upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland, förutom Ålands kommuner. Kårkulla samkommuns medlemskommuner.
Vår målsättning
Kårkulla har som mål att erbjuda sina brukare ett så gott liv som möjligt, att de mår bra både fysiskt och psykiskt. Vi vill ge personlig omsorg, ett hem och en meningsfull sysselsättning. Viktigt för oss är att alla brukare trivs och får hjälp att bestämma själva, möjlighet att välja och vara delaktiga i samhället.
Kvalitet inom Kårkulla
Målet med Kårkullas kvalitetsarbete är att göra alla nöjda. Det gör vi genom att ta reda på vad brukare, anställda och kommuner vill. Vi försöker sedan uppfylla önskemålen. Brukarnas önskemål kommer fram under säsongssamtal och utvecklingssamtal. Brukaren kan också berätta till personalen vad hon eller han önskar. Vårt mål är att hela tiden förbättra Kårkullas verksamhet, så att brukaren får den bästa möjliga servicen. Vi vill göra rätt saker på rätt sätt, enligt riktlinjer. Kvalitetsmätningar visar hur vi har lyckats i verkligheten.
Verksamhetsformer
Självständigt boende med stöd
Personer med utvecklingsstörning eller annan funktionsnedsättning kan bo i en helt vanlig lägenhet som han eller hon hyr eller äger.
Fortgående boendeservice i boendeenhet
Boendeenheterna kan vara ett gruppboende där brukaren hyr ett rum oftast med egen toalett och delar kök, vardagsrum och bastu med de övriga brukarna. En boendeenhet kan också bestå av flera lägenheter som bildar en grupp där det oftast finns utrymme för gemensam samvaro. Många boendeenheter består av både gruppboende och lägenheter.
Temporär boendeservice
Temporär boendeservice består av korttidsvård, boendeträning och internatboende. I alla regioner finns det enhet för temporär boendeservice, men enhet för internatboende finns endast i Pargas.
Verksamhet som främjar delaktighet och sysselsättning
Kårkulla samkommun följer de nationella kvalitetskriterierna som främjar sysselsättning och delaktighet. Kårkulla samkommun erbjuder individuellt anpassad Arbetslivsorienterad service(ALO) och Livsorienterad service(LO).
Stödpersonsverksamhet
Verksamheten riktar sig till personer inom boendeverksamhet eller till personer som bor hemma. Som stödperson har man en vänskapsliknande relation med brukaren.
Familjevård
Fortgående familjevård kan vara en alternativ boendeform. Syftet är att ge en hemlik uppväxtmiljö. Temporär familjevård riktar sig till barnfamiljer som är i behov av avlastning.
Inom Kårkulla finns det 8 brukarråd. Brukarrådet har 5 medlemmar och en sekreterare. Brukarråden väljs bland alla personer som får service av Kårkulla samkommun. Sekreteraren jobbar inom Kårkulla samkommun och känner bra till Kårkulla. Den regionala nämnden utser brukarrådet för 4 år i gången.
Kårkullas omsorgsbyråer finns i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyrån är en viktig länk mellan brukare, anhöriga, hemkommunen och samkommunen.
Omsorgsbyrån ger råd, stöder och informerar, bedömer och testar. Personalen på omsorgsbyrån kan träffa dig i ditt eget hem, på omsorgsbyrån, i skolan eller på jobbet.
På omsorgsbyrån jobbar socialkuratorer, psykologer och pedagogiska handledare. Servicen planeras enligt dina behov. Den individuella planen är Kårkullas eget interna verktyg där dina mål och framtidsplaner kommer fram.
Boendeservice
= Ett eget hem
Du som behöver stöd i vardagen i ditt hem kan bo på olika sätt inom Kårkulla. Du kan bo ensam i lägenhet. Du kan också bo nära andra som får stöd eller bo tillsammans med andra som får stöd. Boendeenheterna finns på många orter i Svenskfinland.
Att bo självständigt med stöd/stödboende/satellitboende
Stödboende betyder att du hyr eller äger en lägenhet. I den kan du bo ensam eller tillsammans med någon annan. Du får hjälp med hemsysslor enligt överenskommelse. Hemsysslor kan vara att laga mat, handla, städa eller att sköta bankärenden. Du kan också få hjälp med att förstå sådant som är krångligt. Personalen kommer från en boendeenhet som finns i närheten. Du kan ringa till boendeenheten och fråga råd då personalen inte är är hemma hos dej.
Att bo självständigt i egen lägenhet nära andra personer som får stöd alla dagar/lägenhetsboende
Lägenhetsboende betyder att du bor i en lägenhet nära andra personer som behöver boendestöd. Lägenheten kan finnas i ett höghus, radhus eller vara intill en gruppboendeenhet. Personalen handleder dej med vardagliga hemsysslor, så att du får utföra de sysslor som du kan själv, t.ex. laga mat, diska, tvätta kläder eller städa.
Att bo tillsammans med andra personer som får stöd alla dagar/grupphem
Grupphemmen finns i olika boendemiljöer, både i städer och på landsbygden. I grupphemmet har du ett eget rum och ofta egen toalett. Du delar kök, vardagsrum och hall med andra som bor där. Gruppstorleken varierar, ofta bor där 3-8 personer.
I grupphemmet lagar du maten tillsammans med personalen som ansvarar för att det finns mat i kylskåpet. Du deltar i hemsysslor enligt det du kan. Grupphemmet har personal alltid då någon är hemma.
Att bo på internat
I Pargas kan du bo på internat under de 3 år du studerar vid Optima yrkesträningsskola. Vid internatet får du öva på att vara borta hemifrån under skolveckan, från måndag till fredag. Vid internatet får du lära dej att vara tillsammans med andra unga personer. Du får också lära dig att hålla reda på dina saker och sådant du behöver kunna i ett hem. Personalen, ditt nätverk och du funderar tillsammans var och hur du vill bo då du slutat skolan. Det här görs under ditt sista år på internatet.
Korttidsvård
Enheten för korttidsvård är ett hemlikt utrymme där personer i olika åldrar kan vara en kortare eller längre tid. Du kan vara där från några timmar till flera veckor per gång. Längsta tiden du kan vara där är 3 månader i ett sträck. Perioderna för korttidsvården kan också vara regelbundet återkommande. Extra resurskrävande korttidsvård kan ges till barn och unga med ett stort vårdbehov eller som har utmanande beteende. Korttidsvård kan behövas då närståendevårdaren behöver avlastning eller då familjen behöver det. På korttidsvårdsenheten kan du få boendeträning och det kan bli lättare för dig att senare flytta till eget hem. Korttidsenheterna ger grundvård och omsorg. Vid enheterna finns det personal dygnet runt.
Berättelser om hur Krister Lindfors, Peter Lindberg, Gun Karlsson, Hanna Lundén och William Lund bor:
Krister Lindfors, lägenhetsboende vid Bäckåkergårdens serviceenhet Åbo
Krister bodde tidigare i en lägenhet i centrum av Åbo innan han i juli 2012 flyttade till Bäckåkergården.
- Jag bodde i en etta med kök på Klostergatan.
Hur var det att bo där? Otryggt och ensamt.
Varför var det ensamt? Jag hade ingen omkring mig.
Hur är det att bo på Bäckåkergården? Mycket bättre. Mycket bättre lägenhet också än tidigare. Nu har jag golvvärme.
Vad känns extra bra här på Bäckåkergården? Om jag mår illa finns det alltid någon att prata med. Personalen är här och jag har kompisar och bra grannar. Jag sover bättre nuförtiden. När jag kommer hem från jobbet är det alltid någon här.
Vad är det som gör att du sover bättre? Det är så lugnt här. Jag känner mig trygg.
Vad brukar du göra i din lägenhet? Lyssna på musik, titta på Salatut elämät, läsa tidningar och vara på internet. Jag har städigt i min lägenhet. Sen brukar jag prata med personalen om vad som har hänt i världen och gå till min kompis Anki och dricka kaffe.
Peter Lindberg, lägenhetsboende vid Mästargränds boende vid Smålands serviceenhet i Kimito
Peter flyttade till Mästargränds boende i början av september 2014, genast då Mästargränd stod klart. Peter är uppvuxen i Västanfjärd i Kimitoön, och efter att ha bott flera år i Pargas och Åbo har han återvänt till sina hemtrakter.
Peter har erfarenhet av flera boenden och konstaterar att Mästargränd nog är bäst hittills. Han har familjen och släktingarna nära och mamma kommer ofta och hälsar på och hjälper till i hemmet.
- Det bästa här är att det är lugnt och skönt och att man får vara ifred. Fast fläktarna hörs lite väl mycket.
Ibland besöker Peter sällskapsrummet på Mästargränd där man ser på tv och dricker kaffe tillsammans. Peter tycker om att laga mat och när han här hemma lagar han både maten från grunden och bakar. Hans lägenhet är 37 kvadratmeter och har två rum, och den mesta tiden i lägenheten tillbringar han med att lyssna på musik och se på musikvideon.
Gun Karlsson, gruppboende vid Jackarbygatans serviceenhet i Borgå
Gun Karlsson bor i nyrenoverade Jackarbygatans serviceenhet i Borgå, som är ett strukturerat boende för autister. Guns lägenhet har ett skilt sovrum, köksvrå, badrum och en egen utgång. Gun har också en dörr till det gemensamma utrymmet och trots att hon har sin egen utgång är hon mån om att berätta åt personalen när hon går ut.
- Jag trivs bra här, jag får vara i lugn och ro inne hos mig själv.
När Gun kommer hem från jobbet börjar hon med att hälsa på personalen och berätta om dagen. Sedan är det dags för kaffe då hon berättar vad hon tänkt göra i dag. Eftermiddagsvila är en skön tradition.
På veckosluten brukar Gun åka och hälsa på sin syster eller stanna hemma på Jackarbygatan. Och så sover hon länge, ända till lunch.
- Det är så skönt att sova, säger Gun som tycker det är lite väl tidigt att stiga upp halv åtta på vardagarna.
Kvällarna på Jackarbygatan avslutar Gun alltid med en pratstund tillsammans med sin bästa vän Linda som bor på samma boende. Antingen sitter de i Lindas eller Guns lägenhet och diskuterar innan läggdags. Det har blivit en viktig rutin.
Henna Lundén, gruppboende vid Peppargränds serviceenhet i Pargas
Henna bodde på Skansvägens boende Pargas i ungefär tio år innan hon flyttade till Peppargränds boende.
Henna bor i en av lägenheterna med eget kök. En del nya möbler var man tvungen att införskaffa, eftersom Hennas lägenhet är större än hennes tidigare.
- Det här känns mycket mer som ett riktigt hem, berättar Hennas pappa Esko Lundén. Här har vi kunnat ha kaffekalas tillsammans med Hennas faddrar och det finns bättre möjligheter att umgås med Henna på tumanhand i hennes egen lägenhet.
Det är många nya ansikten på Peppargränd, men Henna är inte så beroende av kompisar. Mest tycker hon om att umgås med vårdarna och att gå ut och promenera med dem.
Musik är Hennas största intresse, både att lyssna, spela och dansa. På bordet bredvid har hon en synt som hon ofta spelar på.
- Henna har varit som hemma är ända från första början, säger Esko. Hon har inte visat några tecken på att hon inte skulle trivas.
William Lund, korttidsvård vid Backebo serviceenhet i Jakobstad
William behöver ständig övervakning, dygnet runt. När det gäller familjens vardag ligger den största utmaningen i att orka med. Det gäller att hela tiden ha ”radarn” på och att ha koll på vad han gör och ligga steget före. Tydliga rutiner är viktigt för William, annars blir han lätt förvirrad och irriterad. Familjen hade hört mycket gott om Backebo och tanken på korttidsvård började mogna. Det var ingen självklarhet att ”lämna bort” sitt eget barn. Det var oerhört många känslor att tampas med. Efter att familjen bekantat sig med Backebo tillsammans med William var beslutet lätt att fatta.
William älskar Backebo och pratar för det mesta långt i förväg om att han ska dit. Det är viktigt för honom att träna på sina sociala färdigheter men också att sträva till ett så självständigt liv som möjligt. Familjen är tacksam och glad över möjligheten till avlastning. Det ger familjen lite egen tid och möjlighet att samla krafterna.
Du som behöver hjälp med att hitta arbete eller arbetsuppgifter som passar dig, på en vanlig arbetsplats i samhället, kan få stöd och handledning genom Kårkulla.
Du kan också få fortgående stöd och handledning i arbetslivet.
Kårkulla erbjuder dessutom många olika arbetsuppgifter och meningsfull sysselsättning under vardagar inom sina serviceenheter.
Serviceenheter som erbjuder stöd och handledning i arbetslivet samt arbetsuppgifter och meningsfull sysselsättning finns på många orter i Svenskfinland.
Du kan få stöd i att hitta ett lönearbete, som passar dig. När du fått ett arbete får du också fortsatt stöd och handledning i frågor som berör ditt arbete via våra handledare. Du har ett vanligt arbetsavtal och är försäkrad av arbetsgivaren.
Utlokaliserad arbetsverksamhet
Utlokaliserad arbetsverksamhet betyder att du utför arbetsuppgifter på en vanlig arbetsplats utanför våra serviceenheter. Serviceenhetens handledare hjälper dig att hitta arbetsuppgifterna och stöder dig på arbetsplatsen då det behövs. Utlokaliserad arbetsverksamhet innebär inte lönearbete utan du får arbetsersättning via någon serviceenhet och är försäkrad på din arbetsplats av Kårkulla.
Arbetsuppgifter inom våra serviceenheter
Inom våra serviceenheter erbjuds många olika arbetsuppgifter. Det kan vara hantverk, olika köks- eller städuppgifter, underleverantörsarbeten, postningsjobb, trädgårds- och lantgårdsarbeten, assistentuppgifter i vården, media- och IKT- jobb eller arbetsuppgifter i samband med försäljning av olika varor.
En stimulerande och meningsfull vardag
Våra serviceenheter erbjuder vuxenutbildning, motionsaktiviteter, kulturella aktiviteter, social träning, delaktighet och gemenskap. Vi erbjuder även kommunikationsträning, sinnesstimulering och träning av olika vardagsfärdigheter.
Jenny Lundström, Jari Laitinen och Krister Ekebom berättar om sin arbeten:
Jenny
Jag heter Jenny Maria Lundström och jag är 40 år. Jag har Downs syndrom.
Jag är moster till 3 barn, faster till 2 barn och gudmor till 2 barn.
Jag har bott 5 år vid Flemingsgatans boende.
Jag är från Åland och har flyttat till Ekenäs 1997. I 19 år har jag bott med Martin. Jag är förlovad med Martin Forssten sedan 31.12.1996.
Min stora hobby är musik och jag skriver egna låtar.
Jag är med i en sånggrupp som heter Trixstar.
Jag har hittat på namnet, Trix betyder orkester, Star betyder den som sjunger.
Jag började jobba vid arbetscentret på Drottninggatan 13 när jag flyttade till Ekenäs. Jag har också jobbat på Skillnadsgatan.
Jag har jobbat i Rabattibutiken några dagar. Jag jobbade sedan på arbetscentret på Flemingsgatan. Rabattibutiken stängde 1998.
Från Flemingsgatan flyttade jobbet nära torget och sedan tillbaka till Flemingsgatan.
Nu jobbar jag på Dagtek Konst och hantverk. Vi har fyra verkstäder. Jag jobbar i olika verkstäder. Det är Stickning och Vävning, Sy och Sömnad, Konst och Keramik samt Tygtryck och Tuftning.
Jag tycker bäst om att sticka och sy.
Jag har på hösten 2015 börjat jobba i M-Market på måndagar, där jobbar jag kl.09.00-11.00. Sedan jobbar jag resten av dagen i Dagtek.
På tisdagar jobbar jag hela dagen i Dagtek. På onsdagar går jag till butiken där jag jobbar halva dagen.
Jag radar varorna på hyllan längst fram och nya varor stoppar jag längre bak.
Jag sorterar papp och plast. Gammal mat och frukt slänger jag till komposten.
Mitt arbete är viktigt för mig. Det är roligt tycker jag.
Jari
Jari Laitinen jobbar vid Södis serviceenhet i Borgå.
Han jobbar i Utterbäck där det finns både stall och Verkstad.
I Utterbäck finns dagverksamhet och boende. Jari bor i Utterbäck och går till jobbet.
Utterbäck finns ute på landet och nära havet.
I stallet finns tre hästar Capu, Poku och Kingi. Capu och Poku är stora hästar och Kingi är en ponny.
Jaris favorit i stallet är Capu.
Jari är i stallet på tisdag och torsdag förmiddag och hela fredagen.
Stalldagarna börjar Jari med att fylla på dricksvatten till hästarna.
Sedan är det dags att göra rent i hästarnas boxar och tömma skottkärran.
Stallgolvet ska också sopas rent varje dag.
Hästarnas hö ska vägas och dagsransonerna sätts i blåa Ikeakassar.
När morgonens stalljobb är färdiga tar stallgänget kafferast med smörgåsar.
Då sitter man och småpratar och kan njuta av havsutsikten genom fönstret i kafferummet.
Efter kafferasten bär det iväg på rid- och åkturer. Jari tycker speciellt mycket om att vara på ridturer i skogen. Där är det lugnt och skogen är fin.
När Jari inte är i stallet så är han i Verkstaden. Jari hämtar varor från Utterbäcks kök och är med och kör ut matvaror med Lennart och Kenneth. Jari går gärna också brådskande ärenden då det behövs.
Jari gillar att måla med vattenfärger. Det gör han i Verkstaden.
På tisdag eftermiddag är han med i en jumppagrupp och på torsdag är han med i allsångsstund.
Jari har i mars 2016 varit med en handledare på jobbskuggardag på Borgå S-market i Näse.
Det var en viktig dag för Jari. Det var intressant att vara med under en arbetsdag i en stor butik.
Krister
Krister Ekebom bor i egen lägenhet i Esbo. Lägenheten hör till Västerledens serviceenhet.
Krister jobbar på flera olika platser. Han jobbar på Uusi Annila i Nummela, på Folkhälsans seniorhus på Mannerheimvägen i Helsingfors och på Loppisförsäljningen vid Treklangens serviceenhet i Malmgård i Helsingfors.
Krister jobbar på Uusi Annila måndagar och fredagar. Han har arbetsavtal och får lön för arbetet där.
Uusi Annila är ett boende för personer med förvärvade hjärnskador.
Han åker med buss till och från Nummela. Det tar ganska mycket tid. Han jobbar mellan kl. 10-13.
På jobbet han har en städvagn som han har med sig när han går runt på Uusi Annila.
Han moppar golven och städar gångarna och under matborden i matsalen.
Det ligger mycket skräp under matborden.
Ibland känns arbetet rätt jobbigt.
Krister prövar nu på hur det är att jobba på Folkhälsans seniorhus. Det gör han på onsdagarna.
Han dammsuger gångar och dörrmattan framför ingången.
Han städar i tvättstugan, dammsuger kanslier och tvättar toaletter.
Tisdagar och torsdagar är han på Treklangens loppis Hamsteri.
Där sätter han prislappar på varor och sköter kassan då det kommer kunder.
På loppiset sorterar och tvättar man kläder och ställer upp dem till försäljning.
Loppisgruppen hämtar varor med dagverksamhetens bil.
De åker också buss eller tåg för att hämta varor som folk skänker till loppiset.
Loppisförsäljningen har ibland mycket kunder, men ibland är det lugna dagar med få kunder.
Man får träffa många nya människor då man jobbar på en loppis.
Omslaget
Omslaget är Kårkullas egen tidning. I Omslaget kan du läsa artiklar, intervjuer och om vad som är på gång. Du får gärna skriva egna texter till Omslaget.
Skicka din text till informatör malin.johansson@karkulla.fi eller per post till Malin Johansson, Centralförvaltningen, Kårkullavägen 142, 21610 Kirjala.
Brukarråden för åren 2017 - 2020 är nu valda och har följande medlemmar:
ÖSTRA ÅBOLAND
Toni Lindgren, Camilla Hautamäki, Peter Lindberg, John Lindroos och Saara Karlsson
Sekreterare Annika Lahtinen
VÄSTRA ÅBOLAND
Rasmus Rönkönharju, Jenny Jönsson, Tiina Salmi, Johan Engström och Markus Bergroth
Sekreterare Hilve Sandblom
ÖSTRA NYLAND
Juha Paasonen, Line Siren, Willfred Lillsmeds, Benita Starck och Jan-Erik Bäckman
Sekreterare Michaela Kokkola
VÄSTRA NYLAND
Gun Sundqvist, Stefan Holmberg, Cedrik Krook, Andrea Westerlund, Daniela Lindholm
Sekreterare Lotta Mutanen
MELLERSTA NYLAND
Daniela Frankenhaeuser, Susanna Lundmark, Gun Sundström, Paulina Bäckström och Maria Selenius
Sekreterare Maria Jäderholm
NORRA ÖSTERBOTTEN
Heidi Klemets, Frida Granvik, Daniel Wargh, Jonas Jansson och Andreas Byggmästare
Sekreterare: Gun Vikström
MELLERSTA ÖSTERBOTTEN
Stina Lähdesmäki, Maria Wallén, Annika Laakso, Malin Rönnblad och Tony Pått
Sekreterare Janek Bergman
SÖDRA ÖSTERBOTTEN
Robin Hautaviita, Henrik Ström, Jonna Backlund, Daniel Ivars och Markus Ström
Sekreterare Linda Ek-Malm
8.3.2017
Riskbedömning för brukare som deltar i arbetslivs- eller livsorienterad verksamhet
Nu finns det nya, internationella kvalitetskriterier som styr innehållet i den service Kårkulla samkommun ger. Dessa kvalitetskriterier kommer också att inom kort publiceras som lättlästa. Dagverksamheten innehåller många saker som kan påverka hälsa och säkerhet både på ett bra sätt och på ett dåligt sätt. Därför är det viktigt att utreda den fysiska, psykiska och sociala belastningen. Blanketten nedan är avsedd för brukare som deltar i arbetslivs- eller livsorienterad verksamhet på Kårkulla samkommuns enheter.
Riskbedömningen görs per verksamhetspunkt (vid behov per brukare) Både brukare(i den mån det är möjligt) och enhetspersonalen är delaktiga i uppgörandet av riskbedömningen. Enhetschefen i samråd med enhetens personal ansvarar för att riskbedömningen är gjord senast 30.4 och att eventuella brister åtgärdas på enheten. Riskbedömningen görs också vid ändringar av dagverksamheten eller i brukarens mående.
Information om elektroniska recept
Elektroniska recept heter också e-recept. E-recept betyder att läkaren skriver ditt medicinrecept till nätet. Förr skrevs recepten på papper. Apoteket ser genast receptet på sin dator. E-recept är bra på många sätt. Det blir enklare för läkaren att skriva och förnya dina recept. E-recept gör det tryggare att få medicin.
Läkaren kan se på datorn vilka mediciner du använder. Det är viktigt, för dina mediciner måste passa ihop.
Lagen säger att alla läkare i Finland måste skriva e-recept år 2017. Kårkulla börjar också använda e-recept. Du kommer att få dina mediciner precis på samma sätt som förut.
För att komma igång med e-recepten behöver du godkänna eller samtycka att din läkare använder e-recept. Det gör du genom att skriva ditt namn på samtyckesblanketten.
Den 21.4.2016 deltog Kårkulla samkommun i evenemanget Kulttuurikutsu i köpcentret Skanssi i Åbo.
Brukare från Åboland bidrog med en modevisning som gjorde succé. Nedan kan du se en video från modevisningen.
Vi tackar Marimekko, Seppälä, Luhta och kosmetologlinjen vid Axxell för samarbetet!
